Yogafilosofi- Klassisk yoga- Vedanta- Tantra- Buddhism-Advaita m.m
Patanjalis åttagrenade väg till självförverkligande/Ashtanga Yoga
Niyamas- personlig etik/etikett
Antha Shauca- Inre renhet i tankar tal och handling. Personlig etik och att följa universella värden
Bahir Shauca- Är kroppslig hygien och att behandla kroppen som ett värdigt tempel för själen.
Tapas- Uthållighet och brinnande entusiasm, en diciplin som är ämnad åt att rena energisystemet från obalanser och kroppen från gifter,såväl mentala som fyskiska.Refereras ofta till en inre eld som bränner bort blockeringar och hinder och leder till en hälsosam insiktsfull och stabil väg till självförverkligande.Det är vår kontinuerliga andliga träning mot uppvaknande och insikt. Precis som guld renas från orenheter genom upphettning så utvecklas karaktär styrka och inre frid genom vår utövning av yoga.
Svadhyaya- Självobservation utan dömande.Att lära sig om sin sanna natur genom självstudier och medveten närvaro. Här ingår även studier av texter eller lyssnande till lärda män och kvinnor från alla världens hörn för att få sann kunskap. Vi studerar det som knyter oss samman till en helhet och enhet ock skapar en känsla av sammanhang och inklusivitet.
Ishvara pranidhana- Det är uppgivandet av yogins lilla själv till förmån för det större Självet den sanna naturen det kosmiska självet eller bara en högre princip var det än må vara som skapar en inre tillit till inre krafter och kvaliteer som hjälper oss till självförverkligande och sinnesfrid. En yogis "Ishta" är hennes högre princip eller själva symbolen för det absoluta,helheten,kärleken, Gud,varat Buddha etc. Det här tar sig olika uttryck men essensen är densamma. Alla träd är olika arter men alla grenar strävar mot ljuset. Ishvara är även yogins inre "Satguru" den inre upplyste läraren och vägvisaren som du bär inom dig som din egen sanning bortom alla mentala konstruktioner och begrepp känslor och begär.
Yamas- etiska principer för ett yogiskt liv
Ahimsa- Ickevåld. Vi praktiserar ickevåld mot oss själva och andra. Älska dig själv så som du älskar din nästa, att ge sig själv samma omsorg kärlek och uppmärksamhet som du ägnar åt andra och inte göra någon åtskillnad mellan människor sammanfattar Jesus budskap. Om vi brukar våld mot oss själva i ord tanke och handling är det sannolikt att vi på ett eller annat sätt kan skada andra. Doften av en blomma sprider sig inte i någon bestämd riktning eller till någon bestämd person,kärlekens vind blåser vart den vill. Blomman har inget speciellt syfte med att sprida sin väldoft. Vår sanna natur är kärlek och glädje och visdom och när vi är i balans så ger vi ovillkorligt av vår uppmärksamher och omtanke,utan baktankar. men vårt egosjälv säger att du är begränsad och fast i medvetandets fängelse. Att följa ahimsa är inte bara att avhålla sig från att skada utan att även agera enligt vad som är livsaffirmerande"Shri" vad som skapar positiva livsbetingelser för alla levande varelser,och ett första steg är att avhålla sig från att skada, bara denna enkla princip om den följdes skulle resultera i radikala positiva förändringar i världen.
Inom Asanaträning så försöker vi att inte skada oss själva genom att vara uppmärksamma vår kropp och våra begänsningar så att vi inte yogar med egosjälvet och lägger in prestige och ambition i utövandet,vi lyssnar inåt och njuter av stunden.och tvingar inte på kroppen en asana utan låter kroppen släppa in den till närvarons energi.
Satya- Att vara sannHur låter den inre dialogen hos oss?, talar vi med en uppriktig röst,övertalar vi oss själva?,är den dömande och hård eller sann och kärleksfull?Att acceptera verkligheten som den är utan mentalt förvänga den är ett stort steg till positiv transformation av medvetandet.Vad är vårt aktuella behov? Kan vi lyssna till kroppens intelligens. Behöver du vila eller behöver sätta dina energier i rörelse? Vi har en inre naturlig visdom,nervsystemet vet vad det behöver om vi bara vågar vara sanna mot oss själva och inte bara följer vind för våg vad kulturen,media,dina fördomar,religion,dogma etc säger till dig. Yoga hjälper oss mot vägen till sanning om vi vågar vara öppna för vad denna sanning betyder för oss personligen och vilka förändringar eller ickeförändringar vi behöver göra/inte göra för att den ska träda fram. Då kan vi gå från klarhet till klarhet och vi växer som människor.
Asteya-Att inte stjäla. Kan man bara stjäla materiella objekt?Stjäl ibland frukterna av något som vi inte själva har sått fröet till? Stjäl vi inte även tid från varandra,dränerar varandra på energi som vi behöver för vår utövning?Vi stjäl på grund av bristande tålamod utvecklingsstadier på den yogiska vägen som vi ännu inte är redo för. Vi förtrancenderar problem som behöver mer uppmärksamhet och arbete och bestjäler oss på möjligheten att utvecklas i en naturlig takt. Vi stjäl andras åsikter jargonger och attityder utan nån som helst förankring i vårt inre liv och sanning(alltför vanligt i den "andliga världen") I Asanträning så låter vi inte det distraherade sinnet stjäla energi från vår utövning,vi hämtar tillbaka sinnet genom att koncentrera oss på andningen,blickfokus,linjering, känslan av att vara i ställningen så skapas glädje av att vara i nuet.
Brahmacharya- återhållsamhet av sinnesnjutning för att skapa hälsosam energi för sin yogautövning. Om sinnesnjutning vore den enda vägen till lycka så skulle samhällets missbrukare vara de lyckligaste människorna. Är det så? Andra sidan av sinnesnjutningens mynt är sorg,begär,beroende,förvirring och ohälsa. De flesta av oss njuter av ett gott glas vin eller en god middag och Bramacharya handlar inte om att avstå från något, utan snarare att göra det mer helt fullständigt och medvetet,med omsorg och kärlek och utan att klänga fast vid upplevelser, sinnets berg o dalbanor, och göra njutningen som ett mål i sig, när det bara är ett sätt att tillfälligt intensifiera nuet.Bhramacharya handlar mycket mer om att leva sitt vanliga liv fast med större medvetenhet omsorg och kärlek,samt att lära sig att sublimera den sexuella energin så den tar sig kreativa kärleksfulla och meningsfulla uttryck i våra liv. Att leva i världen utan att leva av den som Jesus uttryckte det. Advaitataditionen har svanen som sin symbol,för den lever i vatten men väter ändå inte sina fjädrar. Liksom lotusblomman väter den inte sina kronblad utan förblir ren klar och lysande.
Aparigraha-Att vara fri från girighet. Att inte överskatta vår aktuella nivå av utövning. Endast ackumulering av information, energier,kickar,upplevelser, skapar ingen varaktig sinnesfrid eller bra grund för yoga eller andligt utövande. Yoga måste praktiseras och inte enbart teoretiseras runtomkring. Visdom kommer av erfarenhet inte genom att rastlöst och girigt jaga visdom,gurus,meriter, trender etc. Frihet från girighet skapar sann glädje som är fri från inre stress och sorg över ofullkomlighet, Vi är alla ofullkomliga på olika sätt och det är våra förhållningssätt till våra brister som är grunden till sann visdom. Kan vi vara nybörjare och stela som kylskåp ytan att lägga någon värdering i det.Du är inte mindre buddha eller gud för att du är stel i kroppen,eller? Vi kan vara fullkomligt ofullkomliga och då är vi perfekta, men då sinnet vandrar i väg och vill fly till något bättre då blir vi giriga efter det som är grönare på andra sidan. Men vad kan finnas på andra sidan det fullkomliga?Helheten som är Du just nu har inga sidor,det är bara mentala konstruktioner. Du är fri. Gurun är inom dig.
Samtosha-Förnöjsamhet med var vi befinner oss i vår nivå av utövning. Vi har alla vår inre tidtabell för när olika aspekter av oss själva ska blomstra och komma till uttryck. att skynda på processen kan inte bara vara skadligt utan även leda till att vi missar något väsentligt på vägen,nämligen vägen själv, dvs Livet. Förnöjsamhet med vad vi har ger oss kreativiteten och inre lugnet för att kunna skapa och ta emot det vi behöver. Och det vi allra mest behöver är inte alltid det vi vill ha."The happy person doesnt have the best of everything, she makes the best of everything she have". Förnöjsamhet får oss att utvecklas på ett balanserat vis,med medveten närvaro och glädje över vår individuella unika utveckling genom livet.Vi utmanar våra gränser när vi behöver men det är med en balanserad ansträngning som grundar sig i en respekt och medkänsla omtanke. Rent globalt kan vi idag också se vad bristen på samtosha lett till. Konstant ackumulering av vinst,meriter,etiketter,förhållanden,saker, utan att någonsin känna sinnesfrid eller varaktig glädje.Vi skulle kunna leva i överflöd men blir utfattiga i vårt jagande efter oväsentligheter.
Asana-Betyder kroppsställning. De vise rishis och yogis i det forna Indien observerade och mediterade över naturfenomen och djur och strävade efter att leva i samklang med universum.De olika asanas är som en hyllning till evolutionen som vi bär spår av inom oss. Det sägs att yogans grundare guden Shiva började lära ut yoga till människorna av medkänsla när han såg hennes lidande här på jorden. De olika asanas är döpta efter djur och olika mytologiska figurer helgon och yogis. De olika asanas har utvecklats för flera tusen årsedan och har generellt sett använts av yogis för att kultivera livskraft(prana) stärka nervsystemet, rensa ut orenheter ur kroppen, förbereda kroppen och sinnet för meditation samt för att göra kroppen hälsosam frisk och stark.De olika organen påverkas positivt,muskler leder och vävnad stärks och blir flexibla, hormonsytemet balanseras. Blodet syresätts med nytt syre.yogaasanas är bra cardiovaskulär träning.Hållningen förbättras samt hjälper och motverkar svagheter i hela kroppen. sänker kolesterhol.ökar det praniska flödet(livskraften)Lungkapaciteten ökar,immunförsvaret förbättras. Yogans ställningar renar stärker och lugnar kroppen och nervsystemet och förbereder oss för koncentration och meditation. Igenom asanas så förenar vi kropp medvetande och ande och denna förening kallas för"yoga".
Pranayama-Prana betyder livskraft och yama betyder utvidgning eller expansion, så ordagrant översatt innbär det en expansion av livskraften. Prana existerar i alla levande varelser och även i materia i de olika elemnten .Beskrivs ibland som olika livsvindar inom den fysiska kroppen,olika flöden av energi som påverkar vårt allmänna välmående.Det finns många sätt att kultivera och utveckla vår prana t ex genom meditation,kontakt med naturen,avslappning,yoga, QI gong,genom att hjälpa andra etc. Inom yogan använder vi andningsövningar för att dels skapa lugn men också för att liva upp och skapa ett flöde av energi i kroppen och medvetandet. Inom de olika asanas så är vi medvetna om andningen och denna koncentration på andning är i sig själv läkande och meditativ. Vi kan lyssna till andetaget och låta det bli vårt mantra som fokuserar och stabiliserar ett annasr ganska rastlöst sinne. De fysiologiska effekterna av pranayama är många, de stabiliserar blodtryck,kan hjälpa till vid astamtiska besvär, lindrar depression,ökar syreupptaget,sätter igång det praniska flödet i kroppen, skapar värme i kroppen eller kyler ner.Pranayama fungerar också som en spänningsreglage som balanserar livskraft så att det blir mindre toppar och dalar i energin och mer som ett jämt flöde. Toxiner rensas ut ur kroppen och partiklar från luftföroreningar m.m. En del andningsövningar är dock ganska kraftfulla så vi förbereder oss först genom att stärka kroppen och lungorna samt nervsystemet igenom asanas.Det svenska ordet andetag indikerar också att det finns ett djupt samband mellan vår ande och vår andning. Vår praniska kraft kallas även Jivatma,vår individuella intelligens som genom arbetet med yogan kan förenas med den universella intelligensen som kallas för Paramatma.
Prathyahara-Betyder tillbakadragande av sinnena.på det här stadiet styrs vi inte så mycket av de yttre intrycken utan kan utan problem vända upmärksamheten inåt mot upplevelsens källa.Vi kan släppa taget om det utåtriktade sinnet och uppleva inre samling. Vi lyckas på det här stadiet yoga utan att bli distraherade av ovidkommande tankar och sinnesintryck. Du betraktar upplevelseprocessen och upplever helt och fullt utan att döma eller analysera. Vi öppnar vårt sinne för upplevelsen.
Dharana-Koncentration- vi lyckas fördjupa vår koncentration och fördelar den jämt över hela kroppen när vi utövar,medvetandet sammansmälter med andetaget och medvetenheten om hur kroppens olika delar samverkar för att skapa ett fritt praniskt flöde ökar. Vår medvetenhet sträcker sig från det yttersta lagret av huden till det innersta kärnan av vår varelse. Vi har en ansträngningslös översikt över kroppens och sinnets alla processer och likt saven i ett träd söker näring från rötterna och sprids ut i alla grenar och skapar förutsättningen för att kunna skörda yogans frukter- Dhyana och Samadhi som är de två högsta steget i Patanjalis åttagrenade system mot självförverkligande.
Dhyana-Meditation. på det här stadiet så upplever yogin absorption eller sammansmältning med objektet för meditationen. Det här stadiet är ansträngningslöst konstant flöde av uppmärksamhet som är djupt avslappnat men ändå väldigt närvarande.Vi går bortom vårt intellekt och känslan av tid och rum och upplever en förening med nuet. Det här tillståndet kan leda till tillstånd av ovillkorlig lycka och djupt inre lugn, men det är ändå upplevelser som går över när meditationen är slut. Meditationen i yogan inträder ofta när vi kan yoga bortom förväntningar och krav samt jämförelser. Då skiner hjärtats intelligens igenom kroppen och sinnet och vi upplever meditation i rörelse,eller inre stillhet i rörelse,och denna upplevelse kan småningom sträckas ut till våra vardagshandlingar och upplevelser och yogan blir den länk till sammanhang inre lugn och gädje samt helhet som vi ofta saknar
Samadhi- är total absorbition mellan yogin och objektet för hennes meditation. Meditationen är nu något fullständigt förenat med hela din organism och varelse och dualism och dikotomier upphör. Det här är väldigt individuellt hur det tar sig i uttryck och är upplevelsebaserat snarare än något man kan intellektuellt förstå. Med realiserade varelser som uppnått samadhi så kännetecknas de ändå av vissa egenskaper som djup frid,förnöjsamhet,altruism,fullständig närvaro och öppenhet, energifylld,entusiasm. insikter och förståelse för hur fenomen och företeelser hänger samman,intuition.Vi kan ha glimtar av samadhi i vår yogautövnnig och det är uppnåeligt av alla hängivna utövare. Vi upplever enhet. Jesus kanske refererar till denna upplevelse när han i NT säger "jag och min fader är ett". Sanningen och kärleken lyckan är inte längre något som vi försöker hämta utanför oss själva.
